tisdag 2 januari 2018

Välkommen Herr Kafka

Jag har sedan början av juni 2017 haft en lönebidragsanställning på röntgenavdelningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, ett samarbete mellan Region Skåne (RS) och Arbetsförmedlingen (AF). Projeketet heter "Vägen in" och en anställning ska vara i ett år. Initialt var det från 2017-06-01 till 2017-08-31, detta förlängdes dock till 2017-12-31. När det gäller lönebidragsanställningen finns det vissa regler: Jag får inte ta arbetet från någon annan anställd utan ska vara en extra resurs, anställningen ska vara ett sätt för mig att förnya mina kunskaper inom vårdområdet i det här fallet eftersom jag varit borta från vården ett tag sedan jag blev klar undersköterska. Det finns även vissa regler för mig: Anställningen är inte a-kassegrundande eller semestergrundande för betald semester. Allt som allt har det funkat ganska bra i det stora hela. Sommaren funkade fint, jag satt i avdelningens reception, antingen tillsammans med ordinarie personal eller tillsammans med en annan sommarjobbare som jag efter en kortinlärningskurva fick lära upp. Det var förstås att tänja lite på reglerna lite men allt som allt gick det bra. Efter sommaren fick jag även lov att komma in på röntgenlaboratorierna och assistera röntgensjuksköterskorna. Fick dock en liten backlash efter att ha jobbat hela sommaren och hade en del sjukfrånvaro, sånt som händer.
Under anställningens gång har jag haft kontinuerliga möten med mina chefer, AF och en representant från RS. Mötena har varit i positiv anda och jag har fått bra feedback. I mitten av november hade vi möte igen, jag cheferna och RS. Det första jag fick höra då var att det inte fanns någon plats kvar för mig på röntgen eftersom de har överskott på undersköterskor och underskott på röntgensjuksköterskor. Min anställning på röntgen skulle därför avslutas 2017-12-31. Detta var inget varken jag eller RS fått reda på innan mötet och det kom därför som en smärre chock. Jag fick även veta att mitt jobb i receptionen varit mycket bra och att samarbetet med röntgensjuksköterskorna varit godkänt. Jag fick dock även veta att det varit lite strul på avdelningen de gånger jag varit sjuk och schemalagd i receptionen vilket lett till att ordinarie personal fått hoppa in där istället. Det sistnämnda stämmer ju då inte överens med de premisser som jag anställts på, jag skulle ju inte ta jobbet ifrån någon, eller räknas in i den ordinarie personalstyrkan utan vara en extra resurs. Jag fick dessutom veta att jag nog inte var lämpad att arbeta på en vårdavdelning eftersom jag inte jobbat på en sådan sedan min praktik under utbildningen till undersköterska i princip. Hur som helst fick beskedet mig att tappa modet och jag sjukskrev mig därför och har varit sjukskriven till 2017-12-31. Jag har även ansökt om sjukpenning, skickat in läkarintyg och ändrat min SGI, Sjukpenninggrundande inkomst.

Idag är det 2018-01-02 och då klev Kafka och byråkratin in i mitt liv. FK har 30 dagar på sig att handlägga en ansökan om sjukpenning men efter ett samtal till dem idag fick jag reda på att man inte börjat handlägga mitt ärende, och jag som trodde att jag skulle få pengar den här veckan. Däremot har man startat en utredning för att se om jag är berättigad till högre SGI men inte tagit in något inkomstunderlag, något jag själv fick göra genom att be den HR-ansvariga på den avdelning jag arbetat på. Hon har kontaktat lönekontoret och varit behjälplig hela vägen så ingen som helst skugga ska falla över henne så förhoppningsvis kan FK skynda på sin utredning och se till så att jag får min sjukpenning så fort som möjligt. På grund av min sjukskrivning och när RS har brytpunkt för löneuträkning så har jag även lyckats få en löneskuld. Jag har alltså blivit skyldig RS pengar för att jag inte har jobbat, tack för den liksom.

Kafka och färden nerför helvetets kretsar enligt Dantes Den gudomliga komedin tar dock inte slut där. Jag har under dagen mailat fram och tillbaka med den ansvariga på RS. Hon hade några "krokar" ute innan julledigheten men de gav inget napp så då stod jag utan praktikplats. Däremot erbjöd hon mig praktik inom Region Skåne på en tjänst som varit ute för ansökan hos allmänheten och som bland annat min fru sökt. Hur var det nu igen med det där med att inte ta arbetet ifrån någon annan? Det hela slutade med att jag ombads skriva in mig som arbetssökande igen och under tiden så skulle RS fortsätta leta efter en plats till mig. Jag loggade därför in på Arbetsförmedlingens hemsida för att börja fylla i mina uppgifter när jag såg ett meddelande om att det just då inte gick att registrera sig som arbetssökande på hemsidan men att de jobbade på att ordna det. Jag kontaktade då AF:s kundtjänst och pratade med en arbetsförmedlare som då självklart såg att jag hade en lönebidragsanställning fram till 2018-05-31. Då fick jag förklara för henne att RS inte hade några arbetsuppgifter till mig och den jag pratade med sa att hon inte kunde avsluta min lönebidragsanställning  utan att min ordinarie handläggare, vem nu det är, fick göra det. Damen på kundtjänst mailade dock henne om läget.

Just nu befinner jag mig alltså i limbo.       

fredag 13 mars 2015

Har vi någon arbetsmarknadspolitik? Och hur bra eller dålig är den?

I expressen kan man idag läsa att ett företag i Växjö, Tolk & Lots Sverige AB, fått 13,2 miljoner för att förmedla jobb, främst till nyanlända flyktingar. De har lyckats fram ett (1) långtidsjobb och två (2) jobb som båda var kortare än sex månader. http://www.expressen.se/nyheter/de-fick-132-miljoner--ordnade-ett-jobb/

Hur bra är då vår egen Arbetsförmedling?

Arbetsförmedlingen förmedlade 10,3 jobb per arbetsförmedlare under 2013. Att driva själva arbetsförmedlingen under samma år kostade 40 miljarder. Deras totala budget under samma år var 72 miljarder, 32 miljarder gick till arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och andra ersättningar. http://www.unt.se/.../vad-hander-med-miljarderna-3178456...
Går man på deras introduktionsmöten när man är nyinskriven så säger de själva att: Söka jobb får man göra på egen hand och att de "Har en jättebra hemsida med lediga jobb på". MEN de säger också att de är en kontrollmyndighet och att anledningen till att man ska skriva in sig på AF är för att ens a-kassa ska veta att man är arbetslös så att man kan får ut sin a-kassa. I samma andetag säger de att det är viktigt att man går på alla möten man blir kallad till, söker anvisade jobb, skickar inte aktivitetsrapporter och så vidare annars riskerar du att bli av med din a-kassa. Men vad är då a-kassa? Pengarna du får från a-kassan har du ju själv betalat in en gång i tiden, ändå ställs det en massa krav på dig för att du ska få tillbaka dem. Det är ungefär som om du satte in pengar på banken och banken sa "visst kan du få ta ut dina pengar igen men bara om du kommer hit på ekonomisk rådgivning en gång i kvartalet och varje månad ska du redovisa vad du har gjort med de pengar du har tagit ut". I teorin skulle man alltså kunna sätta in lika mycket på banken som man betalar till a-kassan, placera pengarna i fonder eller aktier som ger hög avkastning och ha det lika "bra" som de som har a-kassa."

Varför kan jag inte själv skicka in alla nödvändiga handlingar till min a-kassa? Finns arbetsförmedlingen bara till för sitt eget existensberättigandes skull?

Jag var själv på ett möte på AF nyligen och då sa min arbetsförmedlare att "jag ser här att du snart har varit arbetslös i ett och ett halvt år, men det är inget ovanligt i vår värld men du söker ju en massa jobb så fortsätt så". Tack för den liksom... Tilläggas ska att jag inte har a-kassa utan aktivitetsstöd vilket gör att jag har ut mindre än de med a-kassa.
Att antalet självmord inte är högre i dagens Sverige än vad de är förvånar mig.
Jag tror att ett problem är att Arbetsförmedlingens och andra statliga och kommunala myndigheter inte har tydliga uppdrag. Varför sitter det t.ex invandrare med på möten på Arbetsförmedlingen och har tolkstöd? Visserligen är ett jobb ett sätt att lära sig språket men kraven på att kunna klara sig på egen hand i samhället måste bli bättre. Lär man sig språket först så kan man gå på möten och intervjuer på egen hand. Jag hade själv tyckt att det hade varit helt underbart att kunna göra en sådan sak om jag varit i deras sits. Inte för att förringa någon men ni har nog alla sett glädjen hos ett barn som "kan själv", jag tror känslan är densamma hos en vuxen som "kan själv". Vidare, varför alla dessa coachnings-, bemannings- och rekryteringsföretag? Det i sig har blivit en marknad, som synes av artikeln jag länkade till, Arbetsförmedlingen lägger i princip ut sitt uppdrag på entreprenad för att i huvudsak ägna sig åt "övervakning" av arbetssökande. Jag går själv hos ett av coachningsföretagen och även där är det folk på föreläsningarna som har tolkstöd. En förbättrad integrationspolitik, där folk får lära sig språket ordentligt innan man ställer krav på dem att de ska söka jobb etcetera är önskvärd. För tiden finns. Problemet är nog snarare att myndigheterna vill ha problemen ur världen så fort som möjligt och lägga över ansvaret på någon annan. Det är inte som när min pappa kom hit på 70-talet och fick ett jobb innan han knappt kunde någon svenska och SFI-lärarna fick komma till företaget för att hålla SFI för att minska produktionsbortfallet på grund av frånvarande anställda.
Jag läste även en del andra artiklar i jakt på artiklar till mitt inlägg om Arbetsförmedlingen och i en av dem stod det att vissa arbetsförmedlare hade upp till 400 arbetssökande att ta hand om och som befann sig på olika stadier i sitt arbetssökande, knappast en rimlig arbetsbörda. I artikeln från UNT kan man se att arbetsbördan hos de privata rekryterarna inte heller är rimlig om kravet på dem är att de ska få ut 10 personer i jobb på en eller två månader.

Hur förändrar man då detta?

I grund och botten kommer alla pengar från samma plånbok. Jag tycker därför att det vore rimligt att Migrationsverket är ansvariga för att invandrare tas om hand om på ett sådant sätt att de är redo för samhället innan man går vidare till nästa stadie, att söka arbete eller utbilda sig. Migrationsverket borde alltså bli Integrationsverket. När Integrationsverket "lämnar över" en invandrare till samhället så kan denne så pass mycket att den klarar sig på egen hand. De ska ha ett färdigt nätverk: De ska veta vem de ska kontakta på socialen om det behövs, vem man går till om man vill söka jobb eller studera, hur man öppnar ett bankkonto och annat som vi andra tar för givet i vårt vardagsliv. Samtidigt får vi inte vara rädda för att ställa krav. Det finns idag krav på att de som uppbär ekonomiskt bistånd, i folkmun kallat "socialbidrag", ska söka jobb och redovisa detta för socialen annars riskerar man att bli av med sitt bistånd. Stramare tyglar där tack. Man ska inte riskera att bli av med sitt bistånd, man ska bli av med sitt bistånd. Piska och morot är det som gäller och det gäller förstås alla som uppbär ekonomiskt bistånd, inte bara invandrare om nu någon trodde det.
En sak som dock har med invandringen att göra är anhöriginvandringen. Där måste tyglarna också stramas åt. Den danska modellen där den som vill att deras anhöriga ska komma till dem så att de kan återförenas i Danmark på egen hand ska kunna försörja dessa i ett år, något som är på väg att bli två år, är ett föredöme. Jag kan tänka mig ett visst stöd från stat och kommun men huvudansvaret måste ligga på den som vill ha sina anhöriga hos sig annars får vi som idag ett antal ensamkommande flyktingbarn, även kallade "ankarbarn" eller vuxna "ankare" som om de beviljas asyl och får PUT, Permanent UppehållsTillstånd, genast anhåller om att få hit sina släktingar. Jag är inte mer än människa och jag förstår att ingen vill tvingas att skiljas från sin familj men att lämna sin familj åt sitt öde för att få PUT någonstans så att man sedan kan få dit sin familj känns ändå lite som att man faktiskt överger dem, för vem ser till dem när du är borta?
Antalet PUT bör dessutom regleras och vi bör istället dela ut fler TUT, Tillfälliga UppehållsTillstånd. Vissa länder eller delar av vissa länder som tidigare räknats som konflikthärdar av Migrationsverket räknas inte längre dit idag. Om vi gett nyanlända TUT så hade vi kunnat minska samhällets börda en del.
Tittar man runt lite i media kan man även se att representanter från Irak och Somalia vill att deras landsmän flyttar tillbaka till sina hemländer och hjälper till att bygga upp dem igen men få nappar på dessa erbjudandena trots att de får ekonomiskt stöd av både Sverige och sina hemländer.
 
Arbetsförmedlingens jobb bör vara att ta hand om arbetssökande som är klara för arbetsmarknaden eller har befunnit sig på arbetsmarknaden, blivit arbetslösa och behöver hjälp att komma ut på den igen. Arbetsförmedlingen ska dessutom ha de resurser som krävs för att kunna utföra dessa uppdrag utan att behöva lägga ut det på entreprenad. Jag är för en fri marknad och har inget emot privata äldreboenden eller privatägda skolor men Arbetsförmedlingen ska vara just en arbetsförmedling, inte en övervakningsmyndighet som jag skrev tidigare, som deras namn antyder. Deras jobb ska inte läggas ut på andra, anställ coacherna som jobbar privat på Arbetsförmedlingen istället. Naturligtvis finns det risker med att göra så som jag resonerar, det skulle kunna innebära att både Migrationsverket/Integrationsverket och Arbetsförmedlingen skulle bli riktiga kolosser men förhoppningsvis skulle de inte stå på lerfötter.   

tisdag 22 juli 2014

Please read. It might interest or concern you

This post will be written in English and English only. Why? Well over the years on Facebook I've made friends from all over the world so to make things easier for those interested this entry will be written in English.

Some people might call me a cry baby for writing this, and they may be right, I don't know, I'm not the one who decides that but I need to get some things of my chest. Things that have bothered me to the point that I've hardly slept this night and now I have to let off some steam.

But first things first. Those of you who know me know that I have opinions on almost everything, be it music, sports, politics or something else. My opinions mean a lot to me and I also try to back them up with facts as good as I can if necessary. Discussing things, mainly politics is in my blood. My dad is Greek and Greeks like to discuss politics, my ancestors did it hundreds of years b.C. You, the reader also have opinions and sometimes our opinions aren't the same as mine but you're entitled to your opinion as I am entitled to mine and then we usually argue a little bit but in the end we agree to disagree and the next day we talk or write to each other again. I also believe in having an opinion because if you don't question what other people say or do then there is only one side to the story and that side might not be completely true or even a lie so I question most stuff, which of course upsets some people. More people must learn to question things and not to forget, question authority. As we all know opinions are like ass holes, everybody's got one and everybody's entitled to one as long as they aren't being racist or in any other way breaking the law.
I also know that if you stick your head out you must be prepared to take a punch or two. But ask yourself this: Is your opinion worth more than mine and who says you're right besides yourself?

Lately my opinions on things have been questioned quite hard, but it's still my opinions and I still believe in them. However, the people questioning my opinions have shown me a new side, hatred.  Pure, uncontrolled hatred. For instance: As we all, hopefully, know there is a conflict going on in Israel and The Gaza Strip. I personally support the Israelis right to defend themselves and I don't consider Hamas a military force in the real sense of the word, not compared with the IDF, the US Army or even the Swedish Army, to me they're a resistance or terror group. My profile picture at the moment is a picture of an Israeli and a Swedish flag to show my support.
Anyhow I ended up in a discussion as to wether it was right or wrong to fight in Gaza a couple of weeks ago, before the ground invasion. As a supporter of the IDF I was told that I supported child murderers. My answer to that was that at least the Israelis don't hide weapons in mosques and schools and force people to function as human shields on rooftops but to no avail, I was still supporting child murderers.  Anyhow, things started to get ugly and at the end of the discussion I was called a racist who should get a pair of scissors and cut of my testicles so that I wouldn't spread my evil genes. Instead of taking the high road as I should have I used some bad words too about the other person. An hour or so later the partner of the one I had been discussing with caught my attention on Facebook Messenger. I got asked wether I had written the things I had written and I said 'yes' as I always stand by my word. For the second time I was asked to get a pair of scissors and perform 'surgery' on myself as I was a name calling child murdering supporter. I was also called white, fat and unemployed. I gave up and blocked both persons.

Now, yesterday evening, being 21 July 2014, I got a slight shock. I had answered a question in a forum in an ironic way, I got seven likes but that's besides the point. What shocked me was the reply I had got to my post from as it turned out a far left politics supporter. The person had written: 'You're Greek, racist, and a zionist. What a comical mix. I suppose you're retarded too or else there are no explanations to your stupid opinions.!!!!'. The funny thing, if there is such thing as a funny thing in this whole mess, is that the subject discussed had nothing to do with Greece, race, zionism, Israel or Gaza, the discussion was about the Swedish Royal Court. If you're going to critizise me please keep to the subject or else you might just be doing something illegal or you're just wasting my time. All in all the whole thing sickened me. I have, of course, reported the post.

And now to what's been keeping me awake all night, apart from being called a Greek, racist, zionist. I asked myself some questions:
Should I stay on Facebook at all?
Should I stay on Facebook and try not to engage in any discussions, which probably will be as hard as getting a meth addict to quit crystal meth.
Should I get a new account and start all over again? A new me, only playing games and posting and reposting pictures of kittens and stuff?
Should I stay on the account I'm using now and just 'lurk in the dark'? Say 'hi' to people every now and then and like their statuses or should I pretend that nothing has happened and carry on more or less the way I've done so far which of course is taking the hard road? 'Cause oddly enough, as I wrote before, sometimes I disagree with people to the point were I feel that if we had been in the same room we would probably have ended up beating each other but in the end all things turn out more or less good. But there is always those one or two persons that turn things upside down and grind my gears. I have lost some 'friends' over the years but I know that those that still stick with me despite our differences are my true friends.
Some people has also expressed that I should keep a low profile because of my unemployment and say that it might be harder for me to get a job if my job application shows up somewhere and someone sees it and says 'you shouldn't hire him, he's a white, fat, greek zionist racist'. And maybe those that say that I should keep a low profile are right but I also believe in the freedom of speech and that's in our constituion and no one can take that away from me.    

I guess that's it for now. A stone has fallen from my chest, maybe not all the way down and out of my mind and body but I feel a bit better now. I'm not asking for your pity or sympathy I just really needed to get this off my chest. Some might even say that I have brought all this on myself, maybe they're right. I don't know.

Thanks for reading!

måndag 2 december 2013

Arbetsförmedlingen har en egen krets i helvetet

Hej bloggen!
Det var ett tag sedan vi pratades vid men nu var det dags igen.

Var på arbetsförmedlingen idag. Tonvis med folk som väntade på att få träffa sin arbetsförmedlare eller på att bli inskrivna. Själv var jag där för att visa upp ett tjänstgöringsintyg från mitt sommarjobb så att det kunde läggas till mina meriter samt för att be om en ny handlingsplan.
Fåret, kallar dem som jobbar på AF för det då de sällan rör sig ensamma, oftast rör de sig två och två eller i större flockar, förutom när de ska ut till skrivaren och hämta papper, tog emot mitt tjänstgöringsintyg och knappade lite slött på sin dator. De verkar ha dessutom ha himla kul de där fåren, skrattar och skojar med varandra hela tiden men jag det är väl för att de har ett jobb att gå till som de har så kul.
Sa att jag även behövde en ny handlingsplan men att det för min del egentligen inte spelade någon större roll eftersom jag inte har någon a-kassa på grund av att jag studerade innan jag blev arbetslös och det så kallade "studievillkoret" inte finns längre. Studievillkoret innebar ungefär att man fick tillgodoräkna sig sin tid som studerande som tid som arbetslös. I december 2006 vann alliansregeringen en omröstning i riksdagen om a-kassan och dess framtid och då försvann bland annat studievillkoret. Så förlåt mig för att jag för drygt två år sedan beslöt mig för att inte mala vidare i Fas 3 utan studera till ett yrke, undersköterska, som det då enligt SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) prognoser skulle behövas 800000 nyutbildade inom en femårsperiod. När jag skrev in mig som arbetssökande i höstas sa ett annat får att AF:s prognoser visade att det under det kommande året fanns tillräckligt med undersköterskor inom sjukvård och äldrevård. Så någonstans har någon räknat väldigt fel. Åter till min handlingsplan. Sa som sagt att jag inte kände att jag behöver någon eftersom jag söker jobb på egen hand och även om jag inte gör som AF vill, det vill säga hör av mig till dem på vissa datum etcetera så har jag ändå ingen a-kassa att bli avstängd ifrån. Det blir man annars. Kan du inte komma på möte med din arbetsförmedlare så säger det "pling" i systemet och så får din a-kassa ett meddelande om att du inte varit på mötet du skulle varit på och du stängs av från din a-kassa. Visste ni förresten att Arbetsförmedlingens primära uppgift inte är att förmedla arbete? Det fick jag reda på på informationsmötet jag var på i höstas. Där sa den som höll i informationen att Arbetsförmedlingens primära uppgift var att se till så att man skrevs in så att ens a-kassa fick reda på att man var arbetslös så att man kunde få ut sin a-kassa. Fåret poängterade dessutom vikten av det jag tidigare skrev, att komma på bokade möten, höra av sig till kundtjänst och så vidare annars var man körd. Man kan ju undra varför man inte själv kan höra av sig till sin a-kassa och tala om för dem att man blivit arbetslös eftersom man ändå ska skicka en massa papper till dem, men det är klart, då blir ju fåren arbetslösa. Hur som helst sa fåret till mig att jag var tvungen att ha en handlingsplan så jag fick fylla i en blankett som jag sedan gav till henne som hon i sin tur skulle ge till det får som har hand om mig. Sa även åt fåret som jag gav blanketten till att det var konstigt att jag inte fått någon information om att de hade haft ett informationsmöte med Region Skåne om deras nya sätt att få in undersköterskor utan att jag läst om det i tidningen dagen efter att mötet hade varit. Hon sa att hon inte kunde svara för hur det andra fåret hade planerat. "Mitt" får visste dock om att jag hade sökt de nya tjänsterna eftersom jag talade om det för henne när hon ringde mig om intyget jag visade upp idag. Då hade fåret ingen aning vad det var jag pratade om men det verkade ju intressant. Jag sa att jag skulle söka en av tjänsterna och det gjorde jag och blev dessutom uppringd av Region Skåne dagen efter att jag sökt tjänsten så nu hoppas jag på ett positivt svar den här månaden så att man kan få börja jobba i januari. När fåret ringde mig satt hon dessutom och läste innantill på AF:s hemsida om lediga jobb i kommunen där jag bor, det gör jag också, varje dag. Dessutom hade hon inte läst på innan hon ringde mig utan räknade upp en massa jobb där det behövdes körkort och något sådant har inte jag.
När jag satt på AF och väntade på min tur funderade jag på ett par saker till. Hur många av de som sitter där och har mindre än ett år kvar till pension vill egentligen ha ett nytt jobb? Kan det vara 50%? Min mamma har en bekant som skickades på datakurs när hon blev arbetslös, hon hade sex månader kvar till pension då.
Sedan läste jag för några veckor sedan att staten var sämst av alla arbetsgivare på att ge folk nystartsjobb. Privata sektorn var bäst, sedan kom den kommunala sektorn och sist kom staten. AF kanske kunde anställa fler får? Då får de bättre statistik och folk får jobb. Fast man måste ju ha högskoleutbildning för att få jobb som får så att man kan knappa lite slött på en dator. Men att knappa på en dator kan man ju förstås få lära sig på den där datautbildningen man går när man har sex månader kvar till pension. Det blir värre att hinna med en högskoleutbildning också på den tiden.

onsdag 4 juli 2012

Sommaren 2012 - den kunde ha varit bättre

Sommaren 2012 kunde ha blivit en rätt bra sommar men än så länge får man väl säga att den har varit allt utom just bra. Jag hade förvisso helt OK betyg efter vårens studier och gjorde mig därför beredd för höstens studier, då kom sommarpajare nummer 1: Jag sökte 4 kurser på totalt 400 poäng, varav tre kurser är obligatoriska för att jag ska kunna plugga min sista termin till våren, och kom in på en obligatorisk kurs på 100 poäng och en kurs som jag valde för intressets skull på 50 poäng. De kurser jag inte kom in på står jag som 17:e respektive 5:e reserv på. Den ena kursen känns ju inom räckhåll om man säger men den andra verkar rätt långt borta just nu. hur som helst sökte jag CSN på de 150 poäng jag kommit in på och då kom sommarpajare nummer 2, 150 poäng är inte tillräckligt för att får CSN då det inte ens räknas som halvtid. Heltid den här hösten är 400 poäng. Nåväl, kommer jag in på en kurs till så kommer jag i alla fall upp i halvtid.
Som sommarpajare nummer 3 får man väl räkna det faktum att jag inte fått något sommarjobb, trots åtskilliga påstötningar på det ena stället där jag sökt sommarjobb. Sommarpajare nummer 4 är en envis virusinfektion som jag dragits med i flera veckor nu. Har hur mycket slem som helst i luftrören och trots att jag är inne på min andra kur med Mollipect har det bara blivit aningen bättre. Minsta lilla ansträngning så svettas jag floder.
Började träna på gym när skolan slutade. Fick ett bra erbjudande där de två första månaderna var gratis, jag har väl lyckats använda en halv gratismånad och sen blev jag sjuk och fick träningsförbud av läkaren.  
Det enda ljuset i mörkret är väl att familjen blivit hundägare igen. Köpte en valp av en före detta jobbarkompis och även om det är jobbigt att få valpen rumsren så blir det säkert en bra hund av honom till slut.
Missa förresten inte min insändare i Kristianstadsbladet idag om situationen på Vuxenutbildningen i Kristianstad. Hur resonerar vuxenutbildningen?

tisdag 22 februari 2011

TV-licensens vara eller icke vara

På ett antal websidor kan man idag läsa om SVT:s VD Eva Hamiltons uttalande om att alla ska betala TV-licens, även om man tittar på TV via datorn.

TV-licensen, denna förhatliga kvarleva från DDR-Sverige, vars vara eller icke vara diskuterats i evighet. Själv är jag emot TV-licensen eftersom den ger SVT en konkurrensfördel gentemot andra kanaler i och med att licenspengarna finansierar SVT och SR:s sändningar. Andra kanaler finansierar sina sändningar med hjälp av reklamintäkter, något SVT till viss del redan gör då en del evenemang är sponsrade och för mig är skillnaden mellan sponsring och helt reklamfinansierad TV hårfin och SVT har i min ögon redan passerat den gränsen i och med sponsringen.
Ett annat "problem" i sammanhanget är hur man gör med svenskar som bor utomlands och använder SVT Play för att hålla sig a jour med vad som händer i Sverige, hur ska man få dem att betala? Hur gör man om en japan sitter och tittar på SVT Play idag? Hans tittande betalas av svenska licenspengar eftersom det är de som ligger till grunden för SVT.

Som jag ser det finns två alternativ: Alla betalar en form av mediaskatt via skattesedeln, i stil med begravningsavgiften, eller så reklamfinansieras SVT fullt ut. Om SVT inte kan dra in tillräckligt mycket reklampengar så är det ett tecken på att deras utbud helt enkelt är för dåligt för att annonsörerna ska orka bry sig. För ärligt talat hur många granskningsprogram med Janne Josefsson ska vi behöva stå ut med och hur nödvändig är egentligen Melodifestivalen för det svenska folkets överlevnad?

måndag 30 november 2009

Alla skåningar är rasister!

I dagens Metro har en herre vid namn Viktor Barth-Kron skrivit en liten krönika där han pekar ut oss skåningar som rasister eftersom Sverigedemokraterna har ett starkt fäste här. Viktor Barth-Kron är före detta chefredaktör på stureplan.se Detta måste betyda att Viktor Barth-Kron är en dekadent partybög, för det är ju alla som hänger på Stureplan, kan han generalisera så kan jag. Egentligen skiter jag i vilket, vilket är lite tvetydigt eftersom jag bryr mig om att skriva det här inlägget. Vi skåningar är stolta av oss, vi känner inget för Stockholm, förutom hat möjligtvis, vi har starkare mentala och geografiska band till Danmark. Fråga en göteborgare om han är stolt över att vara göteborgare och han kommer utan att tveka att säga ja, fråga en norrlänning om han är stolt över att vara från Norrland och han kommer att svara ja, fråga en stockholmare om han är stolt över att vara stockholmare om han är stolt över att vara från Stockholm och han kommer att svara nej för vem vill vara från en av sveriges mest avskydda städer?
Vill Viktor Barth-Kron gräva loss Skåne från resten av Sverige så att han kan leva i ett politiskt korrekt Sverige så inte mig emot, vi vill inget hellre här nere och jag hjälper gärna till med att gräva.

Ingen kan dessutom ha undgått att man i en folkomröstning i Schweiz i helgen röstade för ett förbud att bygga fler minareter, muslimska böneutropartorn för er som inte vet vad det är och av vilka det finns fyra stycken i dagsläget i Schweiz. Helt plötsligt är alla schweizare islamofober och femtielva förståsigpåare uttalar sig i media om hur hemska schweizarna är. Man får dock inte glömma att folkomröstningarna i Schweiz är beslutande, så som folket röstar så blir det. I Sverige är folkomröstningar rådgivande vilket innebär att om t.ex alla röstberättigade hade röstat nej till ett inträde i EU så kunde riksdagen struntat i det och ändå sett till att vi gick med i EU. Schweiz är ett föredöme i detta fall, folket röstar och folket bestämmer. Visst vi röstar själva på våra riksdagsledamöter men det behöver inte betyda att de lyssnar på de som har röstat på dem sedan. Låt aldrig politikerna glömma att det är vi, de röstberättigade som har makten att ge dem deras ämbeten och att vi även har makten att ta ifrån dem desamma! En undersökning visade att Alliansen har varit den bästa svenska regeringen på att infria sina vallöften sedan artonhundra-frös-ihjäl men det behöver ju inte betyda att svenskarna har fått det bättre eller hur?

På tal om islamofobi. Ni kritiserar väl inte Israel för då stämplar de er som antisemiter. 6 miljoner judar dog trots allt i koncentrationslägren under andra världskriget och därför är det synd om Israel men det är inte synd om palestinierna som israelerna bedriver samma form av apartheidpolitik mot som de vita gjorde mot de svarta i Sydafrika. Man får dock inte glömma att 2 miljoner zigenare, homosexuella, jehovas vittnen, fysiskt och psykiskt handikappade med flera också dog i koncentrationslägren. Är det någon som tycker synd om dem?
Och ni som stödjer vänstern, med sina rötter kommunismen, har ni glömt att 15-45 miljoner kineser dog under Mao Zedongs andra femårsplan för Folkrepubliken Kina, även kallad Det Stora Språnget Framåt och som inleddes 1958? Josef Stalin var en effektiv typ han också, han hade ihjäl minst 10 000 000 sovjeter under den sovjetiska repressionen.

Sist, men inte minst: Det var bättre förr. Innan 1658 och freden i Roskilde alltså då Skåne blev svenskt.